Judisk historia
Judisk historia börjar redan för 4 000 år sedan med patriarkerna Abraham, hans son Isak och barnbarn Jakob. Landet Israel var det judiska folkets födelseplats och där lades en betydande del av nationens långa historia av vilka de första tusen åren finns upptagna i Bibeln. På denna plats formades det judiska folkets kulturella, religiösa och nationella identitet. Det judiska folket glömde aldrig sina band till "Landet", inte ens under de många och svåra åren i exil i Egypten eller när de var i babylonisk fångenskap (586-538 f.v.t).
Den judiska staten får ett slut 70 AD, när romarna aktivt fördriver judarna från de hem där de bott under årtusenden. Men den judiska Diasporan (förskingringen) hade börjat långt tidigare, långt innan romarna ens hade börjat drömma om Judea. När assyrierna erövrade Israel år 722, förskingrades hebréerna över hela Mellanöstern och försvann sedan ur historien. Men när Nebukadnesar deporterade judéerna 597 och 586 f v t, tillät han dem att stanna kvar i Babylonien. En annan grupp judéer flydde till Egypten där de slog sig ner i Nildeltat. Så från 597 och framåt fanns tre distinkta hebreiska grupper, en grupp i Babylonien och i andra delar av Mellanöstern, en grupp i Judéen och en annan grupp i Egypten.
Om man ser på historien och det judiska folket, finner vi att judendomen är djupt förknippad med Mellanöstern och Nordafrika. Sara och Abraham kom från Mesopotamien, det som idag är Irak. Purim - den judiska helgen firar befrielsen från antikens iranska judar, (Persien), och Pesach, den judiska påsken handlar om de antika egyptiska judarna. Hebreiskan utvecklades i Mellanöstern och Nordafrika tillsammans med andra semitiska språk.
Trots utvisningen av de flesta judar från landet Israel för ca 2 000 år sedan utgjorde judar den största folkgruppen i Landet fram till och med 400-talet e.v.t. Men judarna spreds också till andra länder, främst i Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Under århundradena etablerade de där många stora judiska samhällen där de upplevde långa perioder av tilväxt och välstånd, men där de också var föremål för hård diskriminering, brutala prgromer och helt eller delvis utvisades. Under historien har större eller mindre grupper sökt återvända till Landet (Eretz Israel), med varierande framgång.
Förföljelser av judar har ägt rum otaliga gånger och på ett otal olika geografiska platser under alla århundraden. Förföljelser har varit en betydande faktor i judarnas historia och sociala utveckling. I modern tid är Förintelsen, nazisternas massmord av judar under Andra Världskriget, den mest omfattande systematiska förföljelsen av judar vilket ledde till att 6 miljoner urskiljningslöst mördades.
Förintelsen
Förintelsen är ordet/benämningen för de tyska nazisternas mördande av 6 miljoner judar.
"Nazisterna inledde förföljelsen av judar 1933 men massmorden begicks sedan medan Andra Världskriget ägde rum. Det tog tyskarna och deras medbrottslingar fyra och ett halvt år att mörda 6 miljoner judar. De var mest effektiva från april till november 1942 - 250 dagar när de mördade ca 2,5 miljoner judar. De slutade bara när de allierade trupperna så småningom besegrade dem.
Det fanns ingenstans att fly. De nöjde sig inte bara med att förstöra judiska samhällen, utan letade fram varje jude som gömt sig. Brottet att vara jude var så stort att var och en var tvungen att dö.
De flesta av Europas judar var döda 1945. En civilisation som hade blomstrat under nästan 2000 år fanns inte mer. De överlevande, traumatiserade, utmärglade, plockade ihop det som fanns kvar av sina liv och rester av deras mänsklighet och byggde åter upp livet".
(citat från Yad Vashems hemsida)
>>> Yad Vashem - Israels Förintelsemuseum
>>> Yad Vashem på YouTube
>>> Forum för Levande Historia
>>> Judisk befolkning i världen - The Jewish Virtual Library