Det israeliska valet reflekterar den starka demokratiska traditionen i landet. Valkampanjer är ofta en ganska livlig tillställning med uppretade debatter kring en mängd olika ämnen. Israeler är överlag väldigt intresserade av politik, både inrikes- och utrikespolitik varför många aktivt deltar i valprocessen.

 

Israel har ett parlamentariskt system. Premiärministern – regeringschefen - utnämns efter valet och är en av de nya ledamöterna i Knesset, Israels motsvarighet till Sveriges Riksdag. Nationella val till Knesset hålls vart fjärde år men nyval kan hållas tidigare.

 

Ramverket för det israeliska valsystemet är definierat i artikel 4 av Basic Law: The Knesset, som säger att ”Knesset skall väljas i allmänna, nationella, direkta, jämställda, hemliga och proportionella val, i överensstämmelse med Knesset Elections Law.

 

Allmänna: Alla israeliska medborgare som är 18 år eller äldre på valdagen har rösträtt. Israeler från alla etniska grupper och religiösa åskådningar deltar aktivt i valet.

Nationella: Hela landet utgör en valkrets.

Direkta: Knesset, det israeliska parlamentet, utses genom direkt val av väljarna.

Lika rösträtt: Alla röster betyder lika mycket.

Hemliga: väljaren behöver inte avslöja vad han eller hon röstar på

Proportionalitet: De 120 Knessetplatserna fördelas i förhållande till det antal röster ett parti fått nationellt. Ett parti måste få minst 2% av det totala antalet röster.

 

Antal röstberättigade i valet till Knesset 2013 är 5 656 705 personer.
Antalet vallokaler i Israel är 10 128 varav 190 kommer att finnas på sjukhus och 57 i fängelser. Antal vallokaler på ambassader och konsulat i utlandet är 96 stycken.

 

Alla medborgare som är 21 år eller äldre kan väljas till Knesset om inte en domstol har fråntagit honom eller henne rätten enligt lag eller på grund av fängelsedom på mer än 3 månader.

Dessutom, om inte ordföranden för den centrala valkommittén fastställer att brottet i fråga inte handlar om moraliskt skändlighet måste sju år gå innan han eller hon kan kandidera till en partilista.

 

Höga tjänstemän - till exempel presidenten, riksrevisorn, domare, försvarschefen och höga militärer – kan inte väljas till Knesset om de inte lämnat sitt tidigare arbete minst 100 dagar innan valet. Dessutom kan den centrala valkommittén förhindra en kandidatur om målsättningarna eller handlingarna, antingen uttalade eller implicita, faller innanför en av följade kategorier:

- Förnekande av Staten Israel som en stat för det judiska folket
- Förnekande av statens demokratiska karaktär
- Uppvigling till rasism

 

Val till Knesset är baserat på en röst till ett parti snarare än till en person. Det är många politiska partier som ställer upp i valet och de står för ett brett spektrum av perspektiv och uppfattningar.

Antal och rangering av nya ledamöter till Knesset överensstämmer med partilistorna som presenteras före valet. Till exempel, om ett parti får tio mandat är det de första tio kandidaterna på partilistan som tar plats i det nya Knesset.

Direktval för val av premiärminister infördes i Israel 1996 men avskaffades sedan i samband med den reviderade Basic Law: The Government (2001) och det är nu återigen presidenten som utnämner den Knesset-ledamot som anses ha den bästa möjligheten att bilda en livskraftig koalitionsregering och sedan leda den som premiärminister.

Endast partier som registrerats enligt lag, eller som ingått allians med två eller flera registrerade partiet, kan presenterna en partilista och delta i valet. Innan valet presenterar alla partier sitt partiprogram och sin partilista. Partierna väljer sina kandidater i primärval eller genom andra förfaranden. Det är totalt 34 partilistor som konkurrerar om platserna till det 19:e Knesset 2013.

 

Den centrala valkommittén, som leds av en domare från Högsta domstolen och med företrädare från partier med platser i Knesset, är ansvarig för att genomföra och övervaka valet.

Regionala valkommittéer övervakar att allt går rätt till vid vallokalerna. Dessa kommittér består av företrädare från minst tre partier från det tidigare Knesset. Alla som är 16 år eller äldre kan tjänstgöra i en valkommitté.

Enligt Party Financing Law tilldelas partierna pengar som är öronmärkta för valkampanjen. Dessa pengar tilldelas genom en på förhand bestämd summa per plats i det förra Knesset-valet plus en summa för nya platser i det nuvarande valet, delat på två, plus en tilläggssumma. Nya partier tilldelas en summa retroaktivt baserat på det antal platser de får i valet.

Inget parti kan ta emot bidrag, direkta eller indirekta, som överstiger det belopp som fastställts enligt lag och som kopplas till konsumentprisindex. Ett parti eller partilista med kandidater kan inte ta emot ett finansiellt bidrag från någon som inte har rösträtt i valet.
Platserna i Knesset tilldelas i proportion till partiernas procentuella fördelning i valet. Varje parti med minst 2% av rösterna tilldelas mandat. Om en Knesset-ledamot avgår eller dör ersätts denna av nästa person på partilistan.

 

I det kommande valet kommer vallokalerna att vara öppna från tisdag morgon den 22 januari 2013.

Valdagen är en röd dag så att alla potentiella väljare skall kunna rösta. Det tillhandahålls gratis transporter för väljare som befinner sig utanför sitt valdistrikt på valdagen.

Soldater i aktiv tjänst röstar i vallokaler i anslutning till deras enheter. Särskilda åtgärder vidtas för att möjliggöra för fångar att rösta, detsamma gäller för dem som är inlagda på sjukhus. Personer med funktionsnedsättning kan bege sig till särskilda vallokaler som är specialanpassade vad gäller tillgänglighet.

Israelisk lag tillåter inte röstning från utlandet utan generellt gäller kan man endast kan rösta på israeliskt territorium. De enda undantagen som görs är för israeliska medborgare som tjänstgör på israeliska ambassader, konsulat eller fartyg utomlands.

 

Väljarna identifieras genom ett av följande:
Ett officiellt ID-kort med foto
Ett giltigt israeliskt pass med foto
Ett giltigt körkort med foto
Ett giltigt ID-kort för Knesset-ledamöter

 

Regeringen är den utövande makten i staten och ansvarar för att administrera inrikes- och utrikespolitik samt säkerhetspolitik. I likhet med Knesset sitter regeringen normalt fyra år men perioden kan förkortas om premiärministern inte kan fortsätta på grund av dödsfall, förlorad arbetsförmåga, uppsägning eller blir ställd inför riksrätt. Regeringen utnämner då en av sina egna medlemmar (Knesset-ledamot) till tillförordnad premiärminister.

När en ny regering skall bildas ger presidenten, efter att ha konsulterat ledamöter från de olika partierna, en Knesset-ledamot uppdraget att bilda regering. Knesset-ledamoten som får uppdraget är normalt sett ledaren för det parti som fått störst representation i Knesset, eller ledaren för det parti som leder en koalition bestående av mer än 60 ledamöter.

Eftersom en regering behöver Knessets förtroende för att kunna bildas och fungera måste den stöttas av minst 61 av 120 Knesset-ledamöter. Hittills har inget parti ensamt fått tillräckligt med röster för att själv bilda regering varför alla israeliska regeringar varit koalitioner. Partierna som inte ingår i regeringen utgör oppositionen.

Knesset-ledamoten som får i uppdrag att bilda regering har 28 dagar på sig. Presidenten kan sedan förlänga den perioden men aldrig med mer än 14 dagar. Om ledamoten inte lyckas bilda regering under denna period, max 42 dagar, går uppdraget till en annan Knesset-ledamot som i sin tur får 28 dagar på sig.

Om en regering fortfarande inte bildats kan en majoritet, 61 Knesset-ledamöter, skriva till presidenten och föreslå en särskild ledamot. Detta har hittills aldrig skett.

När en regering bildats skall den utnämnda premiärministern presentera den för Knesset inom 45 dagar efter det att valresultatet offentliggjorts. Premiärministern skall då informera om hur regeringen ser ut, vilka politiska riktlinjer den har och hur ministerposterna fördelats. Premiärministern ber sedan om Knessets stöd och först då 61 ledamöter gett sitt stöd kan regeringen och ministrarna påbörja sitt arbete.