Israeliska forskare från Weizmann-institutet i Rehovot har utvecklat en ny strategi för att försöka bota denna särskilt farliga form av cancer. Prof. Yosef Yarden på institutionen för biologisk reglering och hans forskningspartner Prof. Michael Sela på institutionen för immunologi har funnit att två antikroppar är bättre än en för att motverka den aggressiva trippel-negativa bröstcancern. Tillvägagångssättet härmar hur kroppen försvarar sig mot bröstcancer.
Herceptin är ett varumärkesskyddat namn på trastuzumab, en ny generation läkemedel som förstör brösttumörer genom att blockera de hormoner som gör att de kan växa. Men i ett av sex bröstcancerfall, den trippel-negativa, så saknas det receptorer (den del av cellen som har till funktion att fånga upp och vidarebefordra signaler) och det gör att läkemedlet inte fungerar.
Yarden och hans team kom på en ny idé: istället för att rikta bara en antikropp mot cellytan, som Herceptin gör, skulle de titta på cellens receptor-system och attackera det i ett nytt tillvägagångssätt.
“Forskare har rapporterat att en tredjedel av de trippel-negativa cancerformerna har höga receptornivåer för EGFR-blockerare, som är förkortningen för epidermal tillväxtfaktor, förklarar Yarden. Hittills har ändå EGFR-blockerande läkemedel visat sig vara ineffektiva.
“Detta gav oss idén att EGFR är viktigt för cancerns tillväxt och överlevnad. Även om EFGR bara förekommer i en tredjedel av de trippel-negativa fallen, kan detta vara en ledtråd till att det kan vara relevant för övriga två tredjedelar. Och om man använder två antikroppar tillsammans så verkar de överväldiga EGFR med sin vikt, vilket gör att cellen kollapsar in i sig själv.”
Yardens team är det första att se positiva cell-krympande effekter från en dubbel antikroppsstrategi.
Testerna har hittills bara gjorts på djur, och Yarden söker för närvarande samarbete med ett läkemedelsföretag för att utveckla en ny antikropp som kan samverka med de två befintliga antikroppterapierna på marknaden.
En lösning, om den finansierades idag, skulle vara redo för kliniska prövningar om ungefär fem eller tio år, tror Yarden. Detta skulle kunna hjälpa kvinnor som nu är i tonåren och tjugoårsåldern.
Hittills har hans forskning, publicerad i tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), fått en bra respons i branschen och onkologiska institut, säger forskaren.
Drömmen är en vaccination mot cancer, men för det skulle immunsystemets gåta skulle behöva lösas. “Det är visionen för mitt område, men vi har en mycket längre väg att gå.”